MadeleneL

Vår förlovningsdag närmar sig med stormsteg, känns så overkligt att vi varit förlovade så länge. Tiden har bara flugit  förbi. 7 hela år har vi varit förlovade den 3:e augusti.♥ Mycket har vi  hunnit gå igenom tillsammans som stärkt oss, och mycket roligt har vi gjort som skapat massa minnen. Trodde aldrig att de kunde vara så att man faktiskt blev mer kär ju längre tiden gick. Det finns inga ord som kan beskriva mina kännslor för Patric, men han och Linnéa är det bästa som finns. Han har gett mig det finaste och vackraste man kan få, en liten Linnáe som var början på vår lilla familj♥

Tre dagar efter vår förlovningsdag kom vår lilla prinsessa, så mycket glädje denna lilla skrutt kunde föra med sig. När jag tittar på bilder från förlossningen och ser de jobbiga bilderna när jag mådde som värst och sen ser man bilderna när vi håller skrutten och bara ler och ser så lyckliga ut. Kan fortfarande känna kännslan av att få se henne för första gången, när Patric stolt får hålla henne första gången när jag ligger och blir opererad. Patric säger flera gånger att:
-" Det blev en Linnéa!" och tårarna rinner på honom. MIna tårar kommer i mängder och jag försökte förklara för narkos läkaren att jag faktiskt var lycklig och grät. Han förstod det och log(har nog sett det förr☺) Men jag har aldrig gråtit av glädje innan och trodde ända  till just den dagen att man inte kan göra det.
Den kännslan av att få se vad det är för en som legat i magen och vuxit och bökat runt är obeskrivlig. Att få se hur vacker hon var, att faktiskt vi gjort henne, att få hålla den lilla handen...ja de är helt underbart och fantstiskt. Den kännslan kan jag känna när jag ser bilderna.

För exakt ett år sedan hade jag gått över tiden 2 dagar och var mer svullen än någonsin av vatten och annat och kunde knappt gå för allt vatten och jag hade även en nerv i kläm. Ville bara få ut Linnéa och slippa lida mer=) Men en vecka skulle det dröja till innan hon kom ut. Men det var helt klart värt all värk och smärta.


Världens stoltaste pappa håller Linnéa på BB en dag gammal


Inte kunde man tro att denna söta lilla krabaten skulle bli en vilding ca 8 månader senare=D


Kan inte tro att hon var såååå liten♥


De var då de man kunde gå med henne i bärsele, nu skulle nog ryggen gå av.
(bilderna ovan är tagna med mobilen därav den kassa kvaliten)


Här var vi gravida i v 15




*ångest* Herre gud så man såg ut. Från att vara lite behagligt rund och gravid till att svälla upp till en flodhäst på bara några veckor.=O Fick ju så enormt mycket vatten i kroppen och tappade 28 kg på två veckor så det var nog en del vatten, men självklart la man på sig några extra kilon.
Kolla bara in näsan och jämför med båda bilderna. Den ser ut som en trolls näsa.*skrattar*

 
Här mår jag inte alls bra, minns inte ens att bilden togs. Väntar på epeduralen. På Nästa bild har epeduralen tagit och jag blev mycket piggare...ca 40 minuter innan helvetet skulle börja och hålla på i 10 timmar då bedövningen tog snett och gav mig mer smärta än jag hade haft utan.


På denna bilden var lyckan total. Jasg fick hålla vår prinsessa för första gången och jag var ihop sydd och klar och hade ingen kännsel från brösten och ner. Gissa om de var skönt=D


Nu har vi ett busfrö som är så här stor och kan så mycket och busar något enormt så vi inte får en lugn stund=D